Fria har en artikel om problemen med fri handel av mat: Den globala matkrisen åter en aktuell fråga. Jag tycker att frihandel i sig verkar vara en god idé, men problemet är att EU och USA inte respekterar systemet alls. Visst vill de tvinga andra att ta bort sina tullar på allt, men den egna jordbrukssektorn är helt skyddad och pumpas full av pengar samtidigt som produktionen minskas. Priserna går upp och de fattiga svälter. Vi låtsas som att det regnar.
Kanske är detta med regional självförsörjning ändå en god idé? Vi kan ju betala väldigt mycket mer för maten i väst, så afrikanska bönder säljer till oss. Samtidigt dör deras grannar av svält, vilket ju är rent vidrigt. Ryssland förbjuder export av vete, men om ett litet fattigt land ens skulle försöka skulle de straffas hårt, och därför avstår de, trots att de svälter ihjäl.
Det är kanske som med alla tullar: Den starke kan avskaffa dem, den svage måste skyddas. Tills han blivit stark. Precis så blev den asiatiska industrin så framgångsrik. Detta skulle innebära att EU/USA avskaffar sina tullar precis som de tvingar andra till hela tiden medan de fattiga får skydda sin interna marknad och därmed sitt låga matpris. Då kan de tjäna pengar på att exportera till oss samtidigt som vi inte kan krossa dem. Sedan blir de starka, deras tullar sänks och till slut tävlar vi på lika villkor. Detta skulle fungera mycket bättre än U-hjälp dessutom.
Samtidigt måste transporter bli väldigt mycket dyrare. Att varor fraktas över hela världen för att spara enstaka kronor är sjukt, och mycket destruktivt. Denna ökade kostnad skulle samtidigt fungera som en form av tull, ett skydd av olika marknader från varandra. En form av Tobin-skatt på varor kan man säga. Inför då också en Tobin-skatt på kapital och vi får visserligen en lite mer trögrörlig finansiell marknad, men å andra sidan en väldigt mycket mer stabil marknad. Och stabilitet är just vad vi behöver, det är väl alldeles uppenbart i dessa kristider.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment