Jag ska direkt säga att jag inte läst boken, och är inte heller mycket till filosof, men jag fick upp ögonen för Rancière och hans idéer på ett föredrag häromveckan. Den bok som nämndes i första hand vad Hatet mot demokratin, från Tankekraft förlag. Hans tankar om demokratin sammanfattades med att demokrati är de enstaka, korta tillfällen i historien då folkets vilja bryter igenom politiken och leder till förändring. (Politik är bara förvaltande av det som finns nu.)
Men en snabb koll på nätet visar att det finns många sätt att tolka denna franska filosof, en av de mest intressanta idag. I GP tex, dissekeras hans syn på politik och demokrati, hans övertygelse om att "allas röst är lika, men det är inte det samma som att prisa den enskildes friheter". Aftonbladet hävdar att det handlar om förakt mot folket. Den mest komplexa, och kanske mest intressanta artikeln, där Rancière bara är en i mängden av referenser, är Framtiden stavas hedonism i Arena, skriven av Magnus Linton. Om jag någonsin ska bli mer filosofisk känns detta som en utmärkt början, i gränslandet mellan politik och konst, mellan det konkreta och det rent ut sagt flummiga. Åtminstone för en ingenjör...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment