Religionens återkomst

Världen ser ut att vara på väg in i en ny, mörk medeltid. Det omedelbara hotet - klimatet - dribblas bort i kortsiktig vinsthets. Folket orkar inte opponera sig, tyngda av arbets- och skuldbördor. Högerns mörka krafter växer sig allt starkare (läs Blått blir brunt i Fria Tidningar 27 november 2010) och solidaritet har blivit ett skällsord. Klyftorna ökar och med dem fattigdomen. Slaveriet breder ut sig, liksom drog- och sexhandel. Som om inte detta vore nog är religionen på frammarsch. Inte bara den radikala muslimska falangen, utan även den lika bakåtsträvande och hänsynslösa kristna rörelsen.

Ett genombrott för de konservativa var när FN för 1,5 år sedan röstade igenom en resolution mot religionskritik. (Läs Backa inte för teokratierna i GP 14 december 2010.) Inom fyra månader ledde detta till en ny lag mot hädelse på Irland som kan ge en kvarts miljon i böter.

På SVT visas en brittisk serie om några kristna fundamentalister som ska omvända några stackars förtappade unga själar och visa att Bibeln, Guds ord, är den rätta vägen (Bibeln för nybörjare).

Vad hände med upplysningsfilosoferna? Vad hände med de grundläggande demokratiska värderingarna? Vad har hänt med alla de framsteg som Västvärlden gjort under 1900-talet? I Sverige har vi fått ett regeringsparti som motsatte sig varenda medborgerlig förbättring (kvinnlig rösträtt, 40-timmarsvecka, rätt till semester etc etc). USA, självutnämnt demokratiskt föregångsland, dödar oskyldiga långt från de egna väljarna, och även Sverige stöttar. Tortyren har gjort en återkomst, inte minst tack vare CIA och dess eskapader i Vietnam och Sydamerika. (Läs Mattias Gardells Tortyrens återkomst, recenserad i bla Expressen.) Skattebetalarna pumpar in hundratals miljarder, av pengar som inte fanns när de behövdes, i ett ekonomiskt system som bevisat sin otillräcklighet (denna artikel i FT tex). Yttrandefriheten är hotad genom ökad övervakning med kameror, av internet och mobiltrafik, sajter som aktivt bekämpas (De vill döda internet).

Varför? Har vi haft det för bra för länge? Har allt lidande som vår överkonsumtion medför gjort att vi blundar, att vi slutat lyssna, att vi slutat bry oss? Beror det på att partierna består av karriärister och puckon? Beror det på att makten åter ligger i kapitalisternas händer, precis som för ett sekel sedan, innan socialdemokratin gav makten åter till folket? Är dessa kapitalister och de politiker som ljuger oss rakt i ansiktet rädda? (Läs mer om den ökade demokratiska insynen på FT.)

Jag vet inte, men jag tror att de protester vi ser bara är början. De kommer inte att avta förrän vi ser en revolution fullt i klass med socialdemokratins genombrott, kolonialismens död och medeltidens slut.