Trafikkramarna slår till igen - nu ska Dennispaketet dammas av och vi ska tryckas längre in i den återvändsgränd som ständigt ökad trafik faktiskt är. Men detta har ju inte borgarbrackorna fattat. SvD tex, som sänker sig så lågt som att kalla dem med koll för "ovetande". Hellre det än korkad för all del, men låt oss lyfta blicken.
Vi kan inte ständigt öka trafiken. Ta en ständigt ökande trafik ett steg längre och vi får en jord täckt av fordon, de kan inte ens röra sig för det är ju helt fullt. (Detta kommer aldrig att ske, så klart, men metoden med extremlägen är användbar i många sammanhang.)
Trafiken behövs, inte tal om annat, men den måste bli maximalt effektiv. Problemet med hela transportsektorn är dock att den fötts på sjukt billig olja och nu vuxit till ett äckligt monster. Detta samtidigt som vi snart når peak oil. Monstret måste dödas innan det dödar oss i sin hunger.
****************************************************************
En kompis sa detta idag: "Jag satt i bilkö idag och det är helt tokigt. Bilar är så smutsiga, bullriga, platskrävande, livsfarliga - ändå har vi byggt upp hela vårt samhälle kring dem. Ändå har vi dem mitt ibland oss, det är bara för att vi har vuxit upp med dem som vi accepterar dem. Vi är så vana vid dem att de flesta inte är kapabla att föreställa sig ett liv utan dem: Det borde vara tvärtom, det borde vara otänkbart att ha dem där vi lever. Gud, vilket oväsen de för."
****************************************************************
Kritik kommer även från annat håll:
Jonas Åkerman i DN
Naturvårdsverket i DN
Effekt Magasin skriver om the Axis of betong... ;)
3 comments:
Det finns en intressant likhet mellan försöken att "bygga bort bilköerna" och "avveckla kärnkraften när vi har ett stabilt överskott på el" i det att det helt enkelt aldrig kommer att hända.
Fri vägyta och billig el är alldeles för användbara, och antalet användare alldeles för många, för att tillgången någonsin ska kunna matcha en ohejdad efterfrågan.
Men, precis som din kompis sa, vi är uppfödda med bilen, och därför inbillar vi oss gärna att det ingår i våra rättigheter att kunna ta oss fram vart vi vill med den.
Den logiska konsekvensen av det perspektivet är för övrigt förutsägelsen att vi så småningom, när oljan blir allt dyrare, kommer att få se seriösa politiska krav på bensinsubventioner. Inte bara minskad eller borttagen bensinskatt, utan direkta statliga subventioner. Hur kan annars rättigheten att ta bilen vartsomhelst upprätthållas?
Hej förresten. ;)
Hmm, ja, du har nog rätt. Så länge som folk sitter fast i dagens tänk, vill säga.
Som jag läste någonstans idag behöver vi en ny Messias - en stark ledare som visar att det nya inte är farligt utan tvärtom kommer leda till en mycket bättre värld. Först då kommer de förändringar som är nödvändiga att accepteras. Med dagens rödblå sörja har vi inte en chans...
"Ändå har vi dem mitt ibland oss, det är bara för att vi har vuxit upp med dem som vi accepterar dem."
Det tror jag inte. Utvecklingen mot ökad bilism gick minst lika snabbt när folk inte vuxit upp med den som när den idag har funnits i 100 år.
Jag tror snarare att det har med fångarnas dilemma att göra. De flesta vill ha ett samhälle betydligt mindre centrerat kring bilismen men det är samtidigt individuellt rationellt att köra mer och mer bil så länge andra kan antas göra det samma, vilket de kan. Vi sitter fast i en Nash-jämvikt som vi med enskilda val inte kan ta oss ur. Det behövs politiska beslut. Politikerna (och väljarna) måste fråga sig vad vi egentligen önskar för samhälle, inte vad spelteoretiska jämvikter får det att verka som att vi vill ha. Att vi åker mer och mer bil betyder inte att vi vill ha ett samhälle där vi åker mer och mer bil, bara att det är individuellt rationellt att göra så.
Post a Comment