Turning away from the people

I've started to contemplate starting up a website listing all the events that all put together clearly indicates we are entering medieval times. By this I mean an egocentric neo-liberal capitalism society where only people like myself - white middle-aged men - will prosper while all the rest will suffer, if not die.

I'll start off with this blog. First entry is about students raging in London because the university fees are increasing. Of course hitting the poorest the hardest.

Gated communities - stupidly egoistic

Gated communities are becoming more popular, also in Sweden, as everything is privatized. Note, though, that this has a negative effect on the sense of security (if you know Swedish read this). Personally I have made it into a principal must to climb any fence, just to prove how fucking stupid it is.

**************************************************************************************

Ok, the immediate response from people is to limit immigration. So stupid. But just what populists want, so I had to write a response. Unfortunately it's in Swedish. I'm sorry, but an english short version is that gated communities are wanted due to insecurity and insecurity is in these days strongly connected to immigration, due to populistic politicians and the "free" press. Income (and education) is of importance when it comes to crime, but not ethnicity, so the best solution to increase security is to attack the inequality, not by physically limiting the freedom of people. 

**************************************************************************************

Visst är det intressant att jag skrev om gated communities och direkt började folk snacka invandring? Det verkar som att planen lyckats - att genom ständiga upprepningar koppla ihop vissa ord för att misskreditera invandringen, inte minst muslimen, vår tids jude. (Tyvärr minns jag inte var jag läst om detta och kan därför inte länka dit men leta gärna runt och meddela mig ifall du hittar en källa!)

Ok, så prat om otrygghet gör idag att man direkt kopplar till invandring och utser "de andra" till syndabock. Precis som man alltid gjort. Men hur kommer det sig att man är så rädd för invandraren? Den korta förklaringen är att man alltid varit rädd för det okända och skyllt allt negativt på detta. Detta fenomen har inte minst underblåsts av pressen som inte missar en chans att betona om en misstänkt är "utländsk". Även om man använder fingerade namn så kallas alltid en man "med sydländskt utseende" för Ahmed snarare än Henrik. Läs mer om den öppna rasismen i media i tex denna artikel i Fria Tidningen. Kanske beror denna alltför sällan ifrågasatta rasism på Bonniers monopollika ställning i Sverige och mer om detta kan du tex läsa här.

Att ge sig in i BRÅ:s statistik hinner jag tyvärr inte med, men ett kort besök på deras hemsida ger vid handen att det är män (80%) och unga som ligger bakom de flesta anmälda brott. Data om korrelation gentemot inkomst, utbildning, etnicitet osv hittar jag dock inte. Det jag läst om statistiken, undersökt av folk med mer tid och insikt än jag, säger dock att andelen misstänkta ökar med minskad inkomst och utbildning. Så, gravt förenklat, är en brottsling en ung outbildad man med låg inkomst, vilket väl stämmer bra med vår bild av en brottsling. Denna bild säger dock inte allt. Dels anmäls fler låginkomsttagare - inte för att de begår fler brott men för att de misstänkliggörs i högre utsträckning. Typiskt är att misshandel oftare leder till fällande dom än ekonomisk brottslighet (därav de kriminella ligornas utveckling ditåt, läs mer i Svensk maffia). Dels ökar så att säga behovet av brottslighet med minskade inkomster - att deala lite braja kanske inte känns bra men det är ju bättre än hemlöshet tex. En annan faktor är att psykisk (och fysisk) ohälsa är större bland dem med lägre inkomst.

Inkomst och utbildning har alltså en avgörande betydelse för kriminalitet, men det spelar ingen roll vilken etnisk bakgrund du har. Så, tjänar du dåligt är det mer sannolikt att du åker dit, oavsett hur skyldig du är (i USA är risken för en ung svart man att hamna i finkan 40%!), och tyvärr tillhör många av dagens "icke-svenskar" denna grupp. Vad orsakerna är debatteras det hett om, men jag skulle vilja lyfta hela problemställningen: Vi borde inte fråga oss varför flyktingar inte får jobb utan varför arbetslösheten är så hög i Sverige, ja i hela Västvärlden. Att lyfta ut invandraren, flyktingen, icke-svensken eller vad man vill kalla denna grupp - att över huvud taget dela in människor i grupper! - är inget annat än rasism och något man som människa borde stå ovanför. Hur svårt det än är...

För att öka folks känsla av trygghet måste alltså inte invandringen minska utan ojämlikheten och fattigdomen - precis som Ojämlikhetsanden tydligt visar med en rad diagram och statistiska sammanhang. Så öka minimilönerna, gör skatteskalan mer progressiv, se till att sjukvård och utbildning är gratis, att kulturen är lättillgänglig och att ett bra boende återigen blir tillgängligt för alla. Endast så kan samhället bli tryggare. Känslan av trygghet skulle dessutom öka väsentligt om inte media hela tiden svartmålade situationen och försökte skylla problemen på "de andra".

För den som vill veta mer finns till exempel filmen La Zona, som tar upp detta med gated communities och dess problem.

Människan - det meningssökande djuret

Var just på en mycket intressant föreläsning - Filosoforum på Trappan vid Järntorget i Göteborg, ikväll med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap - som handlade om människan som det meningssökande djuret.

I allt söker vi en mening. Även i det meningslösa! I ett experiment där en prick blinkar till på en av två skärmar ska försökspersonen gissa på vilken skärm det ska blinka härnäst. Blinkningarna är slumpvisa, med 80% på ena sidan, 20% på andra. Vi söker desperat och ibland tror vi oss ha hittat mönstret men snart tvingas vi börja om, teorin stämde inte. Råttor däremot! De fattar snart att om man bara trycker på ena sidan får man mest valuta för pengarna! (Matematiskt får människan 64% + 4% = 68% utdelning, råttorna 80%.)

I ett annat experiment visas två bilder, på två kvinnoansikten, och försökspersonen ska säga vem som är vackrast, och efteråt förklara varför. Ibland byttes bilderna ut, men väldigt väldigt få upptäckte detta, utan alla förklarade villigt varför de valt just denna kvinna. "För att hon hade lockigt hår" tex, trots att den han valt inte ens hade lockigt hår.

Det finns naturligtvis fördelar med denna vår förmåga. Barn lär sig saker och ting väldigt snabbt, inte minst vårt språk. Något som andra djurarter inte klarar. Vi kan förklara våra handlingar efteråt, även "felaktiga" och kan på så vis mildra straffet. Diskussionen efter föredraget kom in på om det kanske inte gått lite för långt, denna vår önskan att finna mening i allt...

För väldigt mycket av det som sker är slumpmässigt. Det var inte Gud som gav dig lottovinsten, det var slumpen. Just religion är något som stört mig ända sedan mina föräldrar satte mig i söndagsskola - en infantil teori för svaga, har varit min dom. Denna föreläsning stöder mig - denna vilja att söka mening även i det meningslösa tvingar oss att inse var gränsen går. Det finns ingen mening i allt som sker, det finns ingen mening i varför vi existerar. Det är en slump.

Men varför inte finna en mening i våra dagliga göranden och låtanden om det fyller detta vakuum? Det är ju alldeles utmärkt, så länge man inte går för långt! Religionen är ett typexempel: Men hittar på en teori för att förklara det oförklarliga och det i sig är inget ont, men om denna teori används för att rättfärdiga övergrepp på andra är det i ont! Även om det i nästa vända förklaras som något gott pga av jada jada jada. Man får alltså inse att någonstans får man fan ge sig!

Men detta förklarar åtminstone att människan har denna iver efter förklaring och mening som en medfödd förmåga, gåva, last - kalla det vad du vill. Så man ska inte döma ens den religiöse.